#6586: Godtemplarsalongen

ston
Biograllörestiill

 

i liuudtemplnsalongen i .Torpshammain

Musik af den framstående dragspelsvirtuosen Herr Frans Olsson,
förste pristagare vid de flesta spelmanstäflingar.

 

 

 

PROGRAM:

Italienska tlottmanövern. Effekffa

Detta italienska flottans högst intressanta krigsskådespel är
av största effektivitet.

Stolt genomkorsar det mäktiga pansarskeppet Genuas havs-
vik, vilken efter vars och ens åseende måste utöva ett högst im-
ponerande intryck. 

Vad som än mer är av särskilt intresse för var och en,
som blir i tillfälle att se denna bild är av torpedbåtarna och tor-
pedernas gång.

Det torde vara bekant, att dessa nya fisklikt formade tor-
peder äro förfärdiga av järnbleck och äro fyllda med 25A30 kg.
bomullskrut. Genom komprimerad sammanpressning, vid vars
utströmmande en mekanism sättes i rörelse. Den går 2--3 meter
djupt, är styrbar och löper c:a 4 sjömil i vilken riktning som helst.

 

Vid beröring med det fientliga skeppet exploderar den.

På bilden se vi en i vattnet styrande torped, vilken väl ej
blivit tillräckligt fylld med explosionsmateralier, kort sagt, den
väntade explosionen uteblir, och några matroser ro därefter i en
liten bät att hämta tillbaka torpeden, som icke utan mödosamt
arbete lyckas komma i deras förvar. Den fylles därefter på nytt.

Landsättningen av manskapet försiggår genom en ytterst
praktisk anordning. Bräder av c:a en meters längd, försedda
med små trappsteg lägges mellan krigsskeppen, som blivit lagda
för ankar, och genom dessa provisoriska broar försiggår land-
sättandet både fort och lätt. På själva krigsskeppen äro ej mångaI
platser inrymda.

 

Europas statsiinrhuvudn,

kejsare, konungar och Franrikes president,
fotograferade vid festliga tillfällen.

2. Wilhelm ll, Tysklands
3. Fallieres, Frankrikes president. 4. Edward Vll, ko-
nung .av England. 5. Ryska kejsarfamiljen. 6. Alfons Xlll, ko-
nung av Spanien. Z. Viktor Emanuel, konung av italien. 8. Frans
Josef ll, kejsare av Osterrike. 9. Leopold ll, konung av Belgien.
10. Fredrik Vll, konung av Danmark. 11. Håkan Vll, konung
av Norge.

1. Gustaf V, konung av Sverige.
kejsare.

 

Den närSyHt-a.jägaren-H

Skämt.

 

 

Kanarieöarna.

De första kinematografiska bilder, somrdär upptagits.
Vackraste kolorering färgtoning.

l Atlasbergens strykningsriktning ligga på ett. avstånd av
nära 100 km. från Kap juby de Kanariska öarna, sju till antalet.
De tillhöra på sätt och vis Spanien men äro i själva verket en
provins av moderlandet med en befolkning av 291,625. Inne-
vånarne äro en blandras av guanchernasinfödda folkstam och
invandrande spanjorer jämte ett fåtal negrer. De numera utdö-
da guancherna, vilka anträffades vid öarnes upptäckt under 1400-
talet, förmodas härstamma från vandalerna, aVandchernaf). En
del forskare räkna dem till berberna. Fiske, åkerbruk, kreaturs-
skötsel och textilindustri äro befolkningens huvudnäringar. Ogrup-
pens huvudstad är Santa Cruz med 15,000 innevånare. Öarna
täckas av talrika lavaströmmar och ännu finnas en mängd ut-
slocknade kratrar. Våra bilder över Kanariska öarna, vilka delvis

= äro nat-urkelorerade;omfattaLas Palmas, Hamnen virlrtis; Trianof 

Gairoscoplatsen, Casino, Torget, offentliga brunnar, gator och
platser. à Palm- och bananskogar.

 

namELlanAMEN

 

 

fri. Det är för mycket begärt: hennes innerliga böjelse,
ja, hennes varma kärlek till Armand är för stor, hon
kan och vill inte bringa detta offer. Men hon måste,
hon måste offra sig själv och sin kärlek för den
okända Blanches lycka. l ett par rader meddelar
hon Armand att hon vänder tillbaka till herr von Var-

 

Marguerite, en i det glada Paris mycket känd
och för sin skönhet mycket uppburen demimonde.
lärde en gång vid en föreställning på Operan känna
den unge. vackre Armand Duval. Redan nu märker
herr von Varville, en av Marguerites mest gynnade
beundrare, att Armand kan bliva honom farlig. Detta
skall han än tydligare komma underfund med vid en
supé som äger rum i Marguerites villaI Hon för-
smår hans uppmärksamhet och tillbakavisar kall hans
ömhet. Hur förändrad blir hon däremot inte, då
Armand kommer. Herr von Varville, som ser i huru
hög grad Magnet-ite föredrager Armand, föreger en
överenskommelse och avlägsnar sig. Under supén
blir Margiierite plötsligt sjuk, så att det glada säll-
skapet måste bryta upp. Prudence för Marguerite
till hennes bbudoir. Armand, som tillföljd av Mar-
guerites sjukdomsfall är alldeles förtvivlad, skaffar sig
tillträde till henne och tillstår sin heta uppriktiga
kärlek.

På avstånd följd av sitt ekipage gör Marguerite
en promenad i parken. Av en slump träffar hon
Armand och uppmanar honom att i vagn följa henne
hem. Här avskedar hon honom. ldet ögonblick då
Armand skall avlägsna sig, ser han greve Giray
komma; hans avund känner inga gränser.

Marguerite mottar greven, och denne över-räcker
till henne en portfölj innehållande 15.000 francs. Tack-

 

sam mottar hon den stora gåvan för att så mycket
lättare kunna leva med sin älskade Armand. Grevens
inbjudan till middag antar hon med glädje. Då kom-
mer Prndence in med ett brev från Armand, ivilket
han meddelar henne att han icke ämnar låta sig de-
graderas till andra klassens älskare. Marguerite år
obeslutsam. Greven, som först inte vet vad som
föregår. står helt bestört då Marguerite visar honom
dörren. Gåvan ger hon honom tillbaka med en trött
gest. greven är inte hennes vän längre. Då Armand
ser greven fara bort skyndar han upp till Marguerite
och hon saknar inte greven längre.

I den lilla provinsstaden N. bor Armands fader,
en av alla aktad generaluppbördsman. Blanche, Ar-
mands syster, skall just gifta sig, men svärföräldrarna
sa hört talas om Armands utsvävande liv och också
erfarit att han lever intimt med Marguerite. Därför
ha de som vilkor för förbindelsen uppställt att Ar-
mand skall bryta med sitt föregående liv och öppet
skilja sig från Marguerite. Av denna orsak har gamle
Duval Vbegivit sig till Paris för att befria Armand ur
Marguerites bojor. Marguerite har hyrt en förtju-
sande villa på landet och njöt här i all stillhet till-
sammans med Armand sin unga rena kärlek. När
Marguerite får ett brev från Armands far, far hon
häftigt tillsammans. Genast beger hon sig till honom
för att från hans läppar höra att hon måste ge Armand

 

ville - .och Armand är fri. Armand är förtvivlad
och utom sig av sorg. Han föraktar Marguerite och
hatar henne lika lidelsefullt som han förr älskat henne.

Parisersäsongen har nått sin höjd, avton efter
avton sällskap, baler, teatrar, spel. l dag har Olympia
mottagning, ett förnämt, utvalt sällskap har infunnit
sig. Aven Armand var där. Efter en stund inträdde
herr von Varville med Marguerite. Då hon får se
Armand far hon samman, men von Varville däremot
retad av en cynisk anmärkning från Armand, vänder
sig mot denne. Båda spela, Armand vinner enormt
så att von Varville känner sig glad över att äntligen
få gå till bords. Marguerite blir ett ögonblick ensam
med Armand. Hon kan inte uthärda att föraktas av
den som hon älskar så djupt. Ett kort samtal. Mar-
guerite förklarar Armand, att hon inte kunde tillhöra
honom längre, hon hade svurit det. På Armands
uppretade fråga, vem hon svurit denna ed, kanske
herr von Varville, svarar hon ja. Inför alla gästerna
kastar han de vunna pengarna i ansiktet på henne,
så att hon åtminstone inte skall kunna säga, att hon
gjort något för honom.

Marguerite har inte kunnat övervinna denna skymf.
Sedan veckor är hon sjuk. Läkarna våga ej hoppas
på räddning. Armand hör talas därom och skyndar
till hennes sjuklåger, men för sent. Hon dör ihans
armar som uppoffrat sittP livs lycka för iördomarna.

 

B i  h u   n . Mycket skrattretande.

 

Dottern till en kapitalist1 och fabriksegare älskas
av en ung officer, men på samma gång älskar en
ung prästman henne djupt och innerligt. Hon tyckes
föredraga den unge officeren ty, som hon säger: Hon
föredrager en man, som gör något arbete mot en,
som endast predikar det. Med denna prolog läm-
na vi den unga trion för att följa händelsernas gång.
Missnöje uppstår bland tjänstemännen iden stora
fabriksrörelsen. En kommitté vänder sig till princi-l
palen, far till den unga flickan, och begär ett vid-l

 

llkPlTkli uth illlliliTE.

kännande av deras rättigheter. Denne nekar. Strejk
tyckes hota, och den unge prästen vädjar till princi-
palen för männens bästa . . . Strejken pågår. Män-
niskorna samlas i massa. Orostiftarna uppvigla dem
till hat och upptänder dem till hämnd. Hopen mar-
scherar mot fabriksägarens hem, vilkas invånare ha
blivit varnade för den hotande faran.

Den unge officeren är just på besök hos dottern.
Hon beder att han skall skydda dem och under-
handla med hopen. Han törs emellertid inte möta

den ensam och lovar därför att återvända med sitt
regemente för att skydda henne och hennes hem.
Därefter lämnar han henne.

Hopen stormar huset, slår sönder dörrar och
fönster, förstör möblerna och hotar principalen. Dä
hopens vrede nått sin höjdpunkt, rusar den unge
prästmannen in, hejdar hopen och bringar den till
tystnad. samt tillvinner sig av principalen alla deras
fordringar och rättigheter.

Dä detta är gjort, återvänder den unge officeren
med sitt regemente, men nu äro hans tjänster onödiga.

Den un e präsren har förvärvat sig kapitalistens akt-V

ning oc den unga flickans hjärta, som nu vet, att
han icke blott är en man av ord utan också en man
av gärningar.

 

Xtät-usla: i gamla gottaY tiöen.

Mycket skrattretande.

 

 

Inträde: 50 öre. 25 öre för barn under 12 år.

Uerktigt förstklassiga hilher.

För programmets fullständiga utförande garanteras.

 

Nordiska Centraltryckeriet Sundsvall, 1910.

Vördsamt

C. SVEDBERG.

 

få

Information

Title:
Godtemplarsalongen
Printed year:
1910
Place:
Torpshammar
Text version:
Show OCR text
Rättigheter:
Public Domain