#5558_2: Elite

gp

V V O
ååååéåàälååäååäåäåååååä

 

WÖAQDOGÄXQDÖQÖBEZUQÖGDOQYSB DÖGYSE

WW
67

 

 

 

 

QL   -w (ÄFRQGRÅM

gQGVQCs-wmtswmmwwcquwom

J (( -(( .(((1(( (:( tiggi e (((s;(( ((( k

 

ä

 

 

 

X

H

v i i v O v I mot) wa Oo
...mmmIaäaäasaasalsåssässäslsåagswà

o 6934112994!

oss! i oss!

2. Vossebanan

-På allmän begäran.

En idyll har gått förlorad, nutiden med sina fordringar på
snabba kommunikationer kräfde det, med stora ansträngningar
och tack vare alla moderna tekniska hjälpmedel är banan fullt
färdig från Vossevangen upp till Bergen. al Vossevangen der
Vil jeg box heter det i folkvisan wder er fagert at levev. Under
lodräta klippväggar längs med brusande elfvar, genom otaliga
tunnlar går banan. Snart rullar vi förbi en dal med elf, skog och
sjö, än stänges utsikten af stela allvarliga klippor: hvart ögon-
blick rinner visans ord oss i minnet, och med vemod tänker vi
på, att för att så många som möjligt skulle kunna få se denna
storslagna och fagra natur måste mycket af den spillas.

Den ständiga växelverkan mellan människorna och deras
görande och låtande, som alltid finnes i tätt bebyggda länder
med utvecklath kommunikationssväsende, har Norge hittills i
hög grad fått sakna. Detta missförhållande blir till stor del
athjälpt genom den nybyggda högfjällsbanan KristaniaàBergen,
som i lördags under stora högtidligheter invigdes af konung
Haakon. Bergenbanan skall föra östra och västra Norge tillsam-
mans, från söder och norr komma också samfärdselströmmarna
att ledas till den stora stambanan mellan öster och väster, och
därmed är den betydelsefulla växelverkan inledd.

Ett så pass stort företag som byggandet af Bergen-banan
har naturligtvis en lång och intressant historia. Vi återge den
här i största korthet.

Banan från Bergen till Voss är 107 km. lång. Den byggdes
smalspårig och öppnades för trafik 1885.! Men redan förut hade
fordringar framställts på att få en bana till stånd öfver fjällen
till Kristiania och så tidigt som 1875 hade grundliga undersök-
ningar företagits. Dessa fortsattes ända till 1889, och flera för--J
slag framkastades för byggandet af den efterlängtade banan.
Slutligen beslöt stgrtinget i mars 1894 att Bergenbanan skulle
byggas. bredspårig, då måste band elen Bergen-Voss byggas om,
hvilket också skedde under åren 1898-1904. Å

Banans hela längd är 492 km. och kostnaderna för byggan-
det uppgå till innemot 60 millioner kr. Den har ej mindre än
178 tunnlar, med en sammanlagd längd af 57 km. ; den längsta
Gravehalstunneln, är 5,500 meter lång.

Bergen-banans byggande har varit en långvarig, svår och
dyrbar affär. Det har Varit ett sträfsamt arbete, fullt af um-
bäranden och faror, i dessa kalla fjälltrakter, där det till att
börja med hvarken fanns vägar eller bostäder. De första
ingeniörslagen som voro uppe för att staka ut linien öfver
högfjällen, måste bo i tält, mat och ved måste forslas flera
dagsresor öfver vida fjäll, ja, transporteras flera dygn på häst-
ryggen, när det gällde att komma särskildt högt upp. Senare
uppfördes stenhyddor, och i mån som arbetarnas antal ökades,
byggde man träbanor här och var på fjällvidden.

Arbetarna sleto mycket ondt där uppe i snööknen. Ter-
rängförhållandena voro på flera ställen så svåra, att manskapet

I .. M U  i QX, .X6 vän grefve Neupperts lif, och därigenom förhindrande kejsarenà

Wim

under arbetet måste hänga i tåg öfver afgrunderna. Barackerna
voro öfversnöade hela vintern, så att folket måste gräfva
långa tunnlar genom snön för att komma ut och in, och ski-
dorna voro långa tider på året de enda kommunikationsmedlen.
Om vintern var det så svårt att komma fram öfver snövidderna
att arbetarna själfva måste bära alla sina lifsförnödenheter
från närmaste handelsbod. De gingo då hälst allesammans på
skidor och togo var sin börda.

Banbyggnadens kassör måste hvarje månad gå 200 km.
på skidor från Voss till Haugastöl med arbetarnas atlöningar
och hade många gånger ytterst svårt att komma fram. 1 jan.
1905 råkade en kassör ut för en rasande snöstorm, kunde ej
finna något skydd och frös ihjäl på fjället. Den enda vägled
ning man hade var telefonledningen öfver fjällen från barack
till barack, och äfven denna var af föga värde, då snöyran var
så häftig och mörkret så tätt att man inte kunde se de fyrtio
meterna från stolpe till stolpe. Postföringen mellan barackerna
ombesörjdes af skidlöpare.

Vintern 1907-1908 började ändtligen de första tågen rulla
öfver fjällen. Banan var då färdig från Voss till Gulsvik. Men
stora snömassor lade ständiga svårigheteri vägen för en regel-
bunden trafik. Väldiga söplogar måste anskaffas och långa
sträckor af banan måste inbyggas innan man ändtligen lycka-
des göra banan fullt trafikabel.

Ur Amerikaserien

SBIISHIIIJIIBII IlUllBil SBIISHIIUIIB" NilllBil

s. millllllll! SilllS liBllB.

Hertiginnan af Danzig. Historiskt skådespel

Bland alla de många äfventyr på den store kejsarens tid
är Madame Sans Geneys historia en af de mest intressantaste.
Tvätterskan, som sedan blef hertiginna, hade en liten tvättan-
stalt i Paris. Bland sina kunder räknade hon äfven den unge
löjtnanten Bonaparte. Ofta bragte hon själf den unge officern
hans lilla tvätt och mer än en gång fick hon lemna den utan
att få räkningen betald. En af dessa obetalda räkningar kom
längre fram att spela en afgörande roll i hertiginnans och Na-
poleons lif.

I denna bild följa Vi Madame Sans Gene från hennes för-
sta besök hos löjtnant Bonaparte, då hon genom sitt mod och
och med hjälp af sin fästman sergeant le Feores första gången
räddar det österrikiska säliåebudet grefve Neupperts lif. Dar-
efter se vi henne samman med sin fästman hylla de bortdra-
gande revolutionstrupperna, och efter slaget vid Danzig där
hennes man, nu marskalk le Feores, utnämnes till hertig af
Danzig, och slutligen se vi henne på arans höjdpunkt vid Na-
poleons hof som kejsarens erkända favorit och som den likväl
oförändrade, hjärtegoda och rättframma kvinnan, som har mod
att trotsa kejsarens vrede samt för andra gången räddar sin

att i öfverilning begå en ovärdig handling - en sak, som kej-
saren äfven sedan kände och tackade henne för.

I bilden förekommer dessutom en rad spännande historiska
scener från Napoleons historia.

4- Xdan
F Publikens Gunstlingar
K A P E L L ET
F L U G A N

ännu en kort tid.

ä

 

5. Konserv-Fabriken

i Astrakan
Storslagen industribild

6. En ny tjufalarmapparat

Grosshandlare Svensson har stängt sitt kontor och bereder
sig att gå hem till sin väntande äkta hälft han slår igen böcker-
na och skall just till att stänga kassaskåpet, då ett saligt le-
ende plötsligt glider fram öfver hans ansigte, ty utom en fylld
penningkassa innehåller kassaskåpet äfven en extrafm flaska
cognac som en af hans vänner sändt honom som prof - han
vill ovillkorligen ha sig ett litet glas, hans äkta hälft är icke
alltid på godt humör så det är därför godt att möta henne
styrkt och väl förberedd. Fru Svensson är emellertid begåf-
vad med ett utomordentligt fint väderkorn, som ögonblickligen
säger henne, att det icke just är Vatten hennes äkta hälft
druckit på sitt kontor. I starka ordalag förebrår hon honom
att han icke skäms för att släppa in spriten äfven på sitt kon-
tor - han kunde vara nöjd med att hafva det isitt hem
när det ändå måste finnas.

Den stackars Svensson anstränger sig förgäfves att finna
någon antaglig orsak, intet anande att under nattens lopp på
hans kontor utspelas en tragidikomedi som gör att han mor-
gonen därpå kan stå med palmerna i handen. Inför den nu
så bleka frun som skäms för att ha förebrått sin äkta hälft
får han nu erkännande för att han visat ett så stort förutseen-
de. Och dock, när Svensson tänker på all den goda Cognac
önskar han likväl att goodtemplarrörelsen hade vunnit en större
utbredning i de lägre klasserna bland befolkningen.

6. uTGÅNGsMARscH.

 

ägg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

v v v47 v47 WOJQQVOAZUQVO
agaasaaasaaji ageagsaga i säåsassaalsamama

 

 

 

 

 

 

   
 

I.

 

 

Y!

i i . 7 N N
O o v 0 V 9 V 0 V V V
BAOVQDBAOVQDWQWQBD wmvvaqämqmvvabwmqte OLZIDQYCZJBÄO gl] nggmåiàéååvàäää OMSKQVQFÄO Gmoq

EàzoåfåwàqwäöquAQQAQwQAawmà mammaoqaaexswakevésmoaammzb Qmwokenayamwme:

 

 

 

7

Q
[saa

Information

Title:
Elite
Printed year:
1910
Place:
Stockholm
Text version:
Show OCR text
Rättigheter:
Public Domain

Related pages