#4894_1: Röda Kvarn

Endasl Söndag kl. 4-10 e. m.

s 7- - a,

  

Entré 35 öre. Skolungdom Och beväringsmän 25 öre. Kuponger : 10 bilj. kr. I2: 50.

 

 

Musik av egen orkester. Konserlmäslare Iriiken l. HAHESBH från Ungern.

aeeeeåPRoi

99

QQQQQQQQQQQQQ999999ggQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQQ

Program 5 öre.

QQQQQQQQQQQQQQQQQQQ

 

 

 

 

 

ääöåäääääääåääååäääå

De fattigas penningar.

Drama i 4 avdelningar av JACOUES ROULLET.

FÖRSTA AVDELNINGEN.

Fondmäklaren Villiers var vid ett mise-
rabelt lynne: hans senaste spekulationer
hade gått med förlust och han hade
nyss fått ett brev från ordförandeni
fondmäklareföreningen, som meddelade,
att Villiers förlust Vid sista sluträkningen
uppgick till 150,000 francs, vilken summa
han uppmanades att genast betala.

Samtidigt med denna jobspost hade
Villiers fått meddelanden, att hans son
André gjort betydliga skulder, som
måste infrias.

Det var därför icke i något lyckligt
ögonblick den unge André inträdde till
fadern för att bedja om penningar för
sina nöjen. Den vredgade fadern över-
hopade honom med förebråelser för
hans slösaktiga levnadssätt.

Fru Villiers hade uppgjort en plan
att gifta bort sin son med Denise, och hon
kom nu för att taga sonen med sig till
sjukhuset.

Men André följde endast motvilligt
med; den unga, blygsamma Denise till-
talade ej den bortskämde unge mannen.

Fru Villiers hade begivit sig till ett
styrelsesammanträde i hjälpföreningen.
Då hon lämnade detta, mötte hon utan-
för porten den rike börsspekulanten
Bilman, som länge förföljt. henne med
sina kärleksförklaringar.

Men den stolta kvinnan vände honom
föraktligt ryggen och steg in i sin vän-
tande bil. Här fann hon ett brev, som
hr Bilman lyckats smuggla dit och som
hon läste under färden. Detta lydde:

ttMin fru!

Ni vet, att älskar Er. Var ej längre
likgiltig mot mig, ty jag kan genom
min .ställning giva Er man en god hjälp
vid hans börsspekulationer. jag väntar
ett svar av Eder. Bilman."

Föraktligt kramade hon brevet tillsam-
mans. Emellertid blevo Villiers, affärer
allt mera intrasslade och han beslöt an-
ställa en lysande soaré för sina bekanta
och affärsvänner.

Då de båda makarna uppgjorde listan
på dem, som skulle bjudas, nämnde
mannen även Bilman. Fru Villiers pro-
testerade visserligen men gav vika, och
Bilmans namn uppsattes på listan.

Under soarén lyckades Bilman en
kort stund bli ensam med fru Villiers,
och de ord han viskade till henne voro
av sådant slag, att hon gav honom ett
slag för örat- och därpå ilade till sin
man, för vilken hon berättade den för-
olämpning hon lidit.

Ett häftigt uppträde följde nu, som
slutade med att Bilman visades på dörren.
Sjudande av raseri, kom den förödmju-
kade börsspekulanten hem, där han satte
sig ned och skrev följande brev:

uMin fru!

Ni har låtit köra ut mig som om jag
varit en betjänt. Men min tur skall väl
en gång komma och då kommer Ni ej
att finna något förbarmande.

Bilman.u

ANDRA AVDELNINGEN.

Några dagar efter soarén måste
Villiers göra en hastig och nödvändig
affärsresa till Marseille.

Efter hans avresa fick fru Villiers ett
brev från ordföranden i "Defattigas hjälp-
förening" med anmodan att av de förenin-
gens medel hon såsom skattmästare hade
om hand utbetala 100,000 francs. Fru
Villiers, som för tillfället ej var frisk, skic-
kade sin son André med fullmakt att lyfta
summan. På em., då modern länge väntat
på sonen, fick hon följande brev:

aMin älskade mor!

En passion, som blivit mig över-

mäktig, driver mig till ett förskräckligt
beslut. jag försvinner med de 100,000,
pappa är tillräckligt rik för att kunna
ersätta quälpföreningen". Farväl!

Din André.a

TREDJE AVDELNINGEN.

Bilman satt på sitt kontor och genom-
gick sina räkenskaper. Då anmäldes
fru Simone Villiers, som bönfallande
bad om hans hjälp.

 

 

Nu var tillfället kommet att hämnas.
Han skrev ut en check på 100,000
francs och samtidigt ett papper av föl-
jande lydelse:

"jag älskar Er och kommer till Er
på torsdag kväll." "

- Vill Ni underteckna detta papper,
så är checken Er, sade han.

Fru Villiers kämpade en hård strid
med sig själv. Hastigt fattade hon
pennan, undertecknade det ödesdigra
papperet med sitt namn, ryckte till sig
checken och försvann.

Den fatala torsdagen var inne, och
fru Villiers klädde sig för att, ehuru
med förtvivlan i hjärtat, uppfulla sin
förpliktelse. Döm om hennes, häpnad,
glädje och förvirring, då hennes man
inträddei

Medan de båda makarna gladdes åt
återseendet, kom betjänten med ett brev
till Villiers. Det lydde:

aBäste Villiers!
jag vill verkligen icke framkalla
oenighet mellan Er båda. Hindra din
hustru från att gå ut ikväll; inne-
liggande brevlapp skall upplysa digom,
vart hon ämnar sig.
Bilman.a

Och då Villiers öppnade den antydda
brevlappen, fick han till sin häpnad
och förtvivlan läsa:

"jag älskar Er och kommer till Er
torsdag kväll.
i Simone."

Det var hans hustrus stil! Han be-
fallde hustrun att lämna hans hus och
aldrig mera visa -sig för hans ögon.
Stum och förtvivlad Vacklade den
olyckliga ut.

En vecka därefter avreste fruVilliers
och hennes skyddsling Denise till Af-
rika såsom sjuksköterskor. Även hr
Villiers beslöt att företaga en resa till
Rivieran.

Då han en dag, försjunken i sina
bittra minnen, slog sig ner i en träd-
gårdsrestaurant, fick han vid ett bord
i närheten se sin son André i sällskap

i med en kvinna av djärvt och utmanande

utseende.

Sonen skulle snart bli på ett fruk-
tansvärt sätt uppryckt ur sin sorglöshet.
Till sin förtvivlan fick han av fadern
veta vilka olyckliga följder hans lättsinne
haft genom följande brev:

"Då jag blev utkörd som en oheder-
lig kvinna, ville jag icke försvara mig.
Du må emellertid veta, att jag är oskyl-
dig och att jag lät snärja mig för att
rädda vår sons heder, ty han hade
bestulit Hjälpföreningen. Farväl.

Simone."

Förkrossad vacklade
unge mannen tillbaka.

Stum skildes han först från fadern
och sedan från Yvette, och en månad
därefter stod han på Afrikasjord såsom
frivillig i den franska kolonialarmén sö-
kande döden för att försona sitt felsteg.

den .olycklige

FJÄRDE AVDELNINGEN.

En blodig drabbning hade stått; bland
de särade, som fördes till ambulansen
befann sig även André, som kämpat med
stort hjältemod. Då han infördes i sjuk-
rummet kastade .sig en av sjuksköter-
skorna med ett förtvivlat utrop över
honom. Det var fru Villiers, som i den
särade igenkänt sin son. Slumpen hade
på Afrikas jord, långt från hemmet sam-
manfört mor och son. Den senares fel-
steg var glömt, och modern och Denise
vårdade omsorgsfullt den sårade, som
småningom återfick hälsa och krafter.

=l= =l=
:k

En dag satt hr Villiers i sitt tysta hem
i Paris, försjunken i sin sorg och tän-
kande på sin oskyldiga hustru, som han
drivit ut i världen.

Då öppnades sakta dörren och in
trädde -den så bittert saknade, åtföljd
av André, vars bröst pryddes av tapper-
hetsmedaljen, samt Denise, nu Andrés
lyckliga brud. Vad som nu följde kan
ej skildras; det blev en stund av den
renaste familjelycka.

.QQQQEQQQQQQQQQQQQQ

Umeå 1914. A.-B. Västerbottens Nyheter.

mami

era. Äm geeeee

ääaääääöäääööaäääö

ooaoaooeooeeooooeooooeoooooaeo

Information

Title:
Röda Kvarn
Printed year:
1914
Place:
Umeå
Text version:
Show OCR text
Rättigheter:
Public Domain

Related pages