#4640:

Sitt segertåg genom världen gör den
imponerande storslagna iilmsnyhe-
I ten det gripande Krigsdramat. I

 

 

 

 

 

 

 

 

Belägringe-n år 1347.

Historisk Konstfilm
af Greissel och Andreani

IHUII

UHHI

 

Kinematografisk
I praktbildi I
naturliga färger.

I , dramat medverka 1200 skådespelare och sta-
tister samt 200 hästar.

 

 

Praktfullate och fullt tidstrogna dräkter och

kostymer. Med ett ord en uppsättning och ett ut-

förande, som är en ära för världen förnämsta
iilmfabrikant om framtällt denna iilm..

HUFVUDPERSONERNA:

Konung Edward III af England .......... .. Hr Etievant
Drottning Philippa ............................... .. Fru Manart
Jean de Vierme (Guvenör i Calais) ....... .. Hr Derivat-l
Gauthier de Mauny  Hr Godeau
Eustache de St. Pierre ......................... .. Hr Salva
2:dre borgaren .................................. .. Hr Amyot
3zdie borgaren .................................... .. Hr Angely
4:de borgaren ..................................... .. Hr Hauterive
Szte borgaren .........  ......................... .. Hr Moire

i 6:te borgaren ..................................... .. Hr Maupain

 

 

 

Snart hafva sex århundraden gått
till ända, edan det fasanfulla skå-
despel, som kallas Bclägringen af
Calais, utspelade. Men det lefver
ännu i historien och som en ymbol
för den allt uppofrande foster-
landkärleken, det okufliga modet
och dödsföraktet framträder de sex
borgarnes hjältedåd.

 

 

 

FÖRSTA AFDELNINGEN.

ET VAR. ETT blodigt skådespel, som är 1347 ut-

spelades pä och omkring Galais, murar. Sedan flera

månader tillbaka låg Englands konung Edward III

utanför staden och belägrade den med sin krigshär.

Gäng på. gång slog guvernören Jean de Vierme, som
ledde försvaret, understödd af sina trogna borgare, engelsmännens
häftiga angrepp tillbaka, men till sist utbröt hungersnöden .och
fasanfulla voro de scener som utspelades. Till sist var nöden sä
stor att man på. allvar började tänka på. kapitulation, men in i
det sista sökte guvernören hälla modet uppe hos borgarne, ty den
franske kungen var pä väg till undsättning och hade nu icke
många dagsresor kvar. För att inge borgarne hopp, lyckas guver-
nören förmå. en modig man att söka bringa konungen underättelser
om stadens nöd, och sent en afton läter sändebudet sig nedhissas
frän muren och lyckas efter mänga äfventyr och oerhörda stra-
patser nå. sitt mäl.

MUSIK 

ÅÄÖ. J

       

  

ANDRA AFDELNINGEN.

Konungen hörsammar sändebudets bön och skyndar i ilmarscher
till stadens undsättning, men blir efter en af de blodigaste strider
historien känner, slagen tillbaka af konung Edwards öfverlägsna
här. Nu fanns icke längre något hopp för Oalais. En parlamentär
utsändes för att underhandla med konung Edward, men det franska
sändebudet afvisas hänfullt af konungen som meddelade att han
nog själf skulle fastställa fredsvillkoren. Dessa voro: Stadens
ögonblickliga upplätande. Borgarnes lif skulle skonas mot det att
sex af stadens förnämsta män öfverlämnades med rep om halsen
och stadens nycklar i händerna. I Galais, råd blef stor förvirring
rådande vid meddelandet af dessa villkor, tills plötsligen den gamle
1rädsherrn Eustache de St. Pierre uppträder och säger: aJag vill
vara den ene af de seX borgare konung Edward fordrar skola ut-
lämnas! Hvem vill följa migm Strax anmäler sig fem andra m än
som icke hysa fruktan för döden.-

I konung Edwards läger mottagas de utskickade med spott
och spe. aDräp dem! Kalla hit bödelnla lyder konungens ord och
strax infinner sig bödeln, grof och stark och van vid sin dagliga
handtering.

Eustache de St. Pierre är äfven nu den förste, som lägger sitt
gamla hvita hufvudA på.1 stupstocken. I andlös spänning följer hela
lägret förberedelserna till det fasansfulla skädespelet, dä plötsligt
ett skrik om nåd ljuder.1 Det var drottningen som ropade och
bödeln har sänkt sin yxa utan att hugga till. I en gripande scen
tigger drottning Philippa af Hanaut om nåd för de dödsdömda och
hennes böner röra till sist den härdhjärtade konungen. Det blodiga
skädespelet spelas icke till slut och historien har fått en skändlig
gärning mindre att anteckna, under det borgarne frän Calais fram-
träda som de modigaste och mest uppoffrande män hvarom histo.
rien har att berätta.

 

 

 

 

 

 

Rätt till ändringar af programmet förbehålles. .-
- o
. Mandaoar ooh Torsdagar ryll program .
I . .. . .. . .. .. I
.- Publiken ombedes van11gast att anvanda den plats, hvartrll biljetten galler.

 

 

 

 

Eftertryck af programmet förbjudas. Stockholm 1911 Stellan Stàls Boktryckeri

Information

Printed year:
1911
Place:
Stockholm
Text version:
Show OCR text
Rättigheter:
Public Domain