Om biografbladen

Stora delar av stumfilmens historia är alltjämt höljd i dunkel och många är de bioprogram som under årens lopp slängts bort. Men alla bioblad är inte förkommna. Genom ett samarbete mellan dåvarande Statens ljud- och bildarkiv (numera Kungliga biblioteket) och filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet påbörjades för ett par år sedan (inom ramen för dåvarande regeringens Accessprogram) inskanning och digitalisering av omkring 8 000 tidiga biografblad- och reklamblad från stumfilmstiden, ofta kallade stolpaffischer. Internationellt sett är det ett unikt film- och reklamhistoriskt material som vittnar om såväl den nationella filmkulturens utveckling som biografernas faktiska utbud. Finansieringen för detta digitaliseringsprojekt upphörde emellertid, och därefter har detta fantastiska filmhistoriska material blivit liggande på en server hos KB.

Eftersom de flesta filmer från stumfilmstiden försvunnit och inte bevarats, har titlar och filmers innehåll och berättelser ofta enbart kunnat rekonstrueras med hjälp av programblad och recensioner. Alla filmer recenserades dock inte, och dessutom var det inte alltid en självklarhet för biografägare att annonsera i pressen. Det sistnämnda bör betraktas i ljuset av att det för biobesökarens del under filmens tidiga år främst handlade om att gå och titta på själva företeelsen film filmmediet som teknologi och häpnadsväckande uppfinning än att gå och se en specifik film som man kände till i förväg. Sett mot denna bakgrund blir därför de bevarade stolpaffischerna en oundgänglig del i filmforskningens försök att rekonstruera den tidiga filmkulturen och dess utbud. Om programmering idag handlar om att instruera en dator att utföra vissa uppgifter, handlar programmering i ett mediehistoriskt perspektiv om att presentera mediematerial på ett genomtänkt sätt.

Föreställningar och praktiker har givetvis skiftat genom mediehistorien; radions program hade sitt utseende, televisionen ett annat. Programmeringsfiguren är dock helt central för 1900-talets medielandskap och något som filmforskningen ännu inte uppmärksammat i någon större utsträckning. De inskannade biograf- och reklamprogrammens grafiska formgivning ger en illustration av dåtidens biografkultur som hittills har varit svår att få ett grepp om.

Med hjälp av de inskannade stolpaffischerna är det sålunda möjligt att leta efter mönster och strategier i utformningen av stumfilmens programutformning. Tillgängliggörandet av biograf- och reklambladen vidgar även perspektivet på journalistikens betydelse för historieskrivningen. Trots att dagspress och tidskrifter är en oumbärlig källa till information för synen på det som visades på biograferna är samtidigt skrifter liknande Nordisk-Filmtidning exempel på hur filmhistorieskrivningen filtrerats genom publikationer med en viss agenda. Dessutom växlar den journalistiska standarden av akribi i dagspress och tidskrifter där skiljelinjerna mellan fakta och åsikter ofta är diffusa.

För forskaren kan det till och med vara svårt att utifrån traditionellt pressmaterial avgöra vad som de facto visades på enskilda biografer något som inte är fallet beträffande dessa stoplaffischer. Forskaren hamnar därför ofta mellan en filmindustri som gör allt för att förstå sin publik (och som samtidigt strävar att reglera densamma), och en filmkritik som från sitt eget perspektiv försöker kontrollera både filmindustri och åskådare, men som också dels hävdar sin självständighet gentemot industrin, dels understundom anser sig kunnigare än sin läsekrets. Genom tillgängliggörandet av dessa 8 000 stolpaffisher, lätt sökbara, överblickbara och nedladdningsbara i en databas, ges med andra ord ett verktyg för att komplettera och vidga samtidens ofta målande filmkritik och beskrivningar.

Om innehållet i katalogen

Det finns begränsade metadata om biografbladen. I de flesta fall har vi kunnat ange tryckår, en övergripande rubrik och en plats som bladet relaterar till. Dessa framgår på respektive blads sida men kan även laddas ner som en fil om du vill bearbeta informationen vidare.

Antal blad per år i samlingen
Antal blad per år i samlingen (se tabell nedan)

Antal blad per år i samlingen
Tryckår Antal
1904 16
1905 11
1906 59
1907 6
1908 78
1909 348
1910 2285
1911 1409
1912 1007
1913 341
1914 899
1915 481
1916 231
1917 36
1918 51
1919 92
1920 20
1921 2
1926 1

För platsinformation används data från geonames.org.

Frågor om katalogen?

Har du frågor om biografbladen, kontakta oss på biografblad@kb.se. Ange gärna en länk till den sida/det blad din fråga rör.

Innehållet är fritt att återanvända

Bildfiler och texter är fria att återanvända enligt Creative Commons Public Domain.

Om webbplatsen

På biografblad.kb.se använder vi vår egen statistiktjänst. Den använder kakor (cookies) för att vi ska lära oss mer om hur biografbladen används. Vi delar inte information med någon annan om hur biografbladen används.

Ur samlingen

Blad 70 från Biorama i Halmstad år 1911.

Blad 70 från Biorama i Halmstad år 1911.